Personkemi.
Jag beundrar det verkligen. Att hitta någon som allt bara klickar med. Att hitta någon som man vet att man kommer älska tills döden skiljer oss åt. Jag vet inte om jag tror på kärlek. Finns det verkligen nån för alla?
Vad är det som gör att två personer bli kär i varandra? Vad är det som gör att man älskar en viss människa, och den älskar tillbaks?

Jag vill så gärna vara säker på att alla finner sin bättre halva. Men det går inte en dag utan att jag tvivlar på om den kärlek jag avgudar verkligen finns. Samtidigt som jag längtar tills jag får uppleva den igen, så är jag rädd. Jag vet hur det känns att bli sårad av någon man älskar och jag har många gånger sett mina vänner uppslitna. Jag vill förstå meningen med att längta efter någonting som i slutändan bara blir fel.

Jag vet att man ska lära sig att uppskatta det man har och leva för stunden. Men att hela tiden tänka "tänk om.." hindrar mig ifrån att göra det.