Den starkaste stjärnan

Sedan ett tag tillbaka har jag läst en blogg som berör mig så otroligt mycket. Det är en helt vanlig mamma som skriver bloggen, och den handlar om hennes 2 åriga son som dog i cancer nu i vår.

Jag blir lika berörd varje gång jag går in och läser hennes blogg. Hon skriver om saker han gillade, saker han sa, saker han gjorde. Hon lägger ut bilder på honom, frisk och sjuk. Ibland kommer även några videos på honom. Hon skriver om hur hon får kämpa sig igenom varje dag med saknad och sorg. Hur minsta lillla sak kan få hennes att bryta ihop totalt.

Nu idag läste jag ett brev i hennes blogg. Victors storasyster Linneas lärare hade skrivigt de. Hon skrev hur hon hade fått reda på på morgonen att Victor var död, men var tvingad att bita ihop hela dagen och låtsas som att inget hänt. Linneas mamma skulle komma senare och berätta för henne. Linnea bröt ihop på golvet, skrek och grät. Det var så väntat, Victors död, men ändå kom det som en chock.

Det gick inte att hålla tillbaka tårarna när jag läste dehär brevet.
Det är helt jävla otroligt. Man fattar nog inte förns man sitter där själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0