Drop the world (lååångt inlägg)
Heeeej! Jag kom hem för ett tag sen men jag har inte orkat skrivit nånting.
Jag har iallafall en hel del bilder att bjuda er på!
Jag och Angelica kom till stan vid sju och började på en gång försöka hitta till Isabelle. Angelica ringde till henne och frågade åt vilket håll vi skulle gå, då skulle vi gå upp för en backe enda tills vi kom till Coop Nära. JAHA tänkte jag, men jag vet ju vilken Coop det är! Fast det är skit långt bort. Sagt och gjort, vi började traska upp för backen i klackeskor, halkade, snubblade och skrattade. Efter ungefär en halvtimme började jag förstå att vi inte alls var där jag trodde vi skulle vara. Fast vi såg en Haga skylt så vi fortsatte att gå.
Efter att vi gått halvvägs så var både jag och Angelica heeeelt utmattad. Vi hade väskor som vägde 6514641365 ton och ben som inte klarar mer än 15 kilo. Men skam den som ger sig tänkte vi och fortsatte.
Efter ungefär 45 minuter såg vi Coop nära skylten och vi båda fick tårar av glädje. Där köpte vi dricka och vilade benen litegranna. Angelica ringde återigen till Isabelle. Det visade sig att vi bara skulle gå över vägen så var vi framme.
Vid.. tio halv elva kanske (?) började vi gå ut. Kallt som satan var det, men det gick åtminstonde fortare att gå nerför än uppför. Vi gick till Johannes Nånting. Där var det några stycken men det droppade in mer folk hela tiden.
(ja jag springer/glider)
Puh. nu har ni fått se några bilder!
Iallafall. Jag och Angelica tröttnade ganska fort på att vara hos Johannes, så vi gick ut en sväng. Satte oss på kebab city som att det var tuuuuuuusen minus ute. Ungefär vid halv två blev vi sugen på att dra hem så Isabelle kom ner med nyckeln åt oss och vi var smart nog att ta en taxi upp till Haga den här gången. Score!
Tack för kvällen tjejer, jag älskar er!
Jag har iallafall en hel del bilder att bjuda er på!
Jag och Angelica kom till stan vid sju och började på en gång försöka hitta till Isabelle. Angelica ringde till henne och frågade åt vilket håll vi skulle gå, då skulle vi gå upp för en backe enda tills vi kom till Coop Nära. JAHA tänkte jag, men jag vet ju vilken Coop det är! Fast det är skit långt bort. Sagt och gjort, vi började traska upp för backen i klackeskor, halkade, snubblade och skrattade. Efter ungefär en halvtimme började jag förstå att vi inte alls var där jag trodde vi skulle vara. Fast vi såg en Haga skylt så vi fortsatte att gå.
Efter att vi gått halvvägs så var både jag och Angelica heeeelt utmattad. Vi hade väskor som vägde 6514641365 ton och ben som inte klarar mer än 15 kilo. Men skam den som ger sig tänkte vi och fortsatte.
Efter ungefär 45 minuter såg vi Coop nära skylten och vi båda fick tårar av glädje. Där köpte vi dricka och vilade benen litegranna. Angelica ringde återigen till Isabelle. Det visade sig att vi bara skulle gå över vägen så var vi framme.
Vid.. tio halv elva kanske (?) började vi gå ut. Kallt som satan var det, men det gick åtminstonde fortare att gå nerför än uppför. Vi gick till Johannes Nånting. Där var det några stycken men det droppade in mer folk hela tiden.
(ja jag springer/glider)
Puh. nu har ni fått se några bilder!
Iallafall. Jag och Angelica tröttnade ganska fort på att vara hos Johannes, så vi gick ut en sväng. Satte oss på kebab city som att det var tuuuuuuusen minus ute. Ungefär vid halv två blev vi sugen på att dra hem så Isabelle kom ner med nyckeln åt oss och vi var smart nog att ta en taxi upp till Haga den här gången. Score!
Tack för kvällen tjejer, jag älskar er!
Kommentarer
Trackback